Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.   Related Paintings of antoine pesne :. | Portrait of Christian Ludwig Markgraf von Brandenburg-Schwedt | Portrait of Sophie Dorothea von Preuben | La barberina | Portrait of | Portrait of Elisabeth Christine von Braunschweig-Bevern, Prussian queen |
Related Artists:
olof w. nilsson
1868-1956 född 12 oktober 1868 Norra Råda, Värmlands län, död 23 februari 1956, svensk konstnär, främst verksam i Karlstad, i Göteborgsregionen och i Lappland. Nilsson deltog i det inre utsmyckandet av ett antal prestigefulla byggnader i Göteborg men gjorde sig även bekant som skicklig oljemålare med motiv hämtade såväl från Värmland och västgötabygden som från Lappland. Han är i dag främst ihågkommen som "fjällmålare". Även "isiga" landskap.
Ortiz, Francisco Pradilla
Spanish, 1848-1921 Spanish painter and museum official. He first studied in Saragossa with the stage designer Mariano Pescador (d 1886), and in 1866 moved to Madrid where he began to work with the stage designers and decorators Ferri and Busato. He entered the Escuela Superior de Pintura, Escultura y Grabado and also attended the Academia de Acuarelistas. In 1873 Pradilla and his fellow student Casto Plasencia (1846-90) won history painting scholarships to study at the newly founded Academia Espaola de Bellas Artes in Rome. In 1874 he sent from Rome a copy of Raphael's Dispute over the Holy Sacrament, a work Pradilla completed in collaboration with Alejandro Ferrant (b 1844), another Spanish scholarship holder. During Pradilla's second and third years abroad he travelled through France, visiting the Paris Exposition Universelle of 1875, and Italy, where he was particularly impressed by Venice and the works of Veronese, Titian and Jacopo Tintoretto. Pradilla won a major prize in 1878 at the Exposicien Nacional de Bellas Artes in Madrid; as a result of this success he received the commission for another large picture on a historical theme, the Surrender of Granada (1882; in situ) for the Palacio del Senado (now Pal. de las Cortes) in Madrid. This work shows Pradilla's concern to paint from life in his treatment of the landscape of Granada. He produced other paintings on related subjects, including Mad Queen Joanna Imprisoned at Tordesillas (priv. col., see Pardo Canalis, pl. xviii) and the Sigh of the Moor (Madrid, Rodriguez Bauz priv. col., see Pardo Canalis, pl. xvii). Pradilla also painted lively scenes of local life and colour. The years of his stay in Rome, where he was director of the Academia Espaola between 1881 and 1883, allowed him to get to know the country around Rome and many other places in Italy.
Cornelis de Man
(Delft, 1 July 1621 - Delft, 1 September 1706) was a Dutch Golden Age painter. Kornelis was not satisfied with life in Delft. He wanted to travel beyond the port of Dordrecht and that is what he did, spending a year in Paris as soon as he came of age and had enough talent to pay his way with his painting skills. He was well-received, but set off in the Spring for Lyon in order to cross Lombardia and the mountains before another winter set in. He settled for two years in Florence, where he had a rich patron, but stayed the longest in Rome. On the way back home he stopped in Venice, and in the end was gone for a total of nine years